Jag påminner mig själv ibland. Om vem jag en gång var. Vad jag trodde på. Drömde om. Strävade efter. Nu. Ingenting. Jag minns knappt hur känslan är. Känslan att springa så hårt man bara kan. Hårt. Genom skogen. Lätta steg. Kartkontakt. En liten justering. Och där. En orange-vit skärm. Stämpla. Ett snabbt beslut. Sen vidare. Det var länge sen. Ibland. Som idag med lite lätt intoxinering så förnimmer jag känslan igen. Men ändå inte. Allt är bara en falsk förhoppning om att allt ska bli som förr.
Inget kan bli som förr.
[IF Minkens tävling 1982]
4 kommentarer:
Fantastisk tid på Tomas! Blev han världsmästare eller???
Han blev inte bara världsmästare utan även veckans badpojke och fick en pall med limsa. Mest undrar jag vad dom andra 13 i klassen höll på med när jag var så mycket efter.
Intressant med 4 olika klasser som delade på denna bana; inkl H21C
H21C ??? Fan, det är ju den enda klass jag kutat i under min H21-karriär!!
Och se - två av tre chippar är ju ganska hyfsade på att kuta efter skärmar nowadays.
Jag har sagt det tidigare men det tåls att upprepas - jävla orättvis sport där bara vi elitorienterares barn lyckas bra.
Skicka en kommentar