onsdag, oktober 06, 2010

Jaha... Nu går det bra alltså.

 
25manna i en av världens bästa terränglådor. Ekskogen-Löt. Så nu passar det minsann. Alla år jag var med så skulle det prompt bjudas på närområden med tätare inslag av stigstim. Kompassen kvar i ryggsäcken och kartan i bakfickan (eller framfickan om man hade en sån byxa). Men nu. Drömterräng. Jag hytter med näven. *hytter med näven*

1985, för ganska exakt 25 år sedan, var det mer springa än det möjligen går att få till. Först en jävla bit till startpunkten och sen lika långt till innan man fick sätta fötterna i något som i nödfall kan kallas skog. Ungefär som en förlängd parkorientering. Med gemensam start. Det kunde vara illa redan på den tiden. Det enda som var bra på då var att man startade med 3 löpare och efter startskottet skulle man slita upp lagkuvertet i farten och dela upp kartorna mellan lagets löpare. Det var kul. Sen inte så kul.


25mannadikten arkiveras under fliken: Rimmen vi söp bort.
 

Inga kommentarer: