onsdag, mars 17, 2010

Svagt utför. Hela tiden.

 
Jag har ett fantastiskt jobb och en fantastisk familj. Men ändå. Jag gräver en grop känns det som. Undviker träningsplanering. Undviker träning. Velar mellan att sluta med Coca-Cola eller alkohol. Ger inte upp något av dom. Ger upp. Tar en extra Cola. Tar en extra öl. Blandar Cola och Öl. Smakar skit. Men ändå. Minns hellre bättre fyllor än trötta träningspass. Minns oftast inte alls. Funderar. Men blir trött och gör istället ingenting. Ingenting. Tröstlöst.
 

2 kommentarer:

Rickard sa...

Det är ju lite oklart om det är Bengt eller Asplövet som känner såhär, men om det är Asplövet så vill jag säga att lyft blicken över kanten på gropen.

Meningen med livet har alltid varit svår att bestämma, men Asplövet har i alla fall genom åren med sina bloggar förgyllt tillvaron åtminstone för mig.

Mina ungar skrattar så de gråter åt Kompass-chat, 100% sprint m.m.

Och de är inga avdankade 45-åringar.

Asplövet, häv dig upp ur gropen och ställ dig på kanten och pissa ner i den. Det hjälper för mig.

AspLövet sa...

Provade att pissa i gropen.

Var inte så kul när man stod på botten.