torsdag, april 16, 2009

Låt sovande demoner sova

Det här får bli den sista 10mila-demonen. Jag orkar inte med det här. I min enfald trodde jag att detta skulle få mig att må bättre men istället har det bara blivit en spark rätt hårt på min redan stukade självkänsla. Låt det som en gång begravdes förbli begravt. Inga mer djurkyrkogårdar för mina faleranden.

Här är i alla fall 10mila från 1991 i Ånhammar.

JA, det var en kort sträcka
Nej, jag vill inte minnas
JA, jag brände ettan.
NEJ, jag skulle inte ha 140

Vi stänger nu.

6 kommentarer:

str. 4 4 life sa...

Du gör en god gärning när du visar att även världens bästa orienterare kan fela i stressade situationer. På lördag natt, på den längsta långa natten, ska jag bära med mig din miss till 140, den som du inte ens skulle ha. Och om jag står där, med blöta kalla orienteringsstrumpor ensam i det oändliga kärret, utan klungkontakt eller ens en mänsklig varelse, ska jag tänka att jag inte är ensam: Andra har varit här före mig, och andra kommer efter.

Moon sa...

Undrar om inte banan på jipeggen är sträcka 3, ja.. undrar vem som hade bäst tid på den?????? ;) ;) ;) :)

AspLövet sa...

str 4 4 life>> Jag önskar dig lycka och välgång i den Skånska natten. Kommer att ta en extra stor 12-årig Caol Isla under din färd när jag sitter nersjunken i soffan och betraktar spektaklet.

Moon>> På deffen står det H578, så min gissning är att trots alla du slog på din sträcka var jag inte en av dom. En liten framgång i katastrofen för mig alltså.

Moon sa...

Asp>>Laddar för Rotans klubbstuga, du då, är du på?

AspLövet sa...

Moon>> har varit "på" sedan sekund ett. Jag dyker upp där vid 19,30-20,00. Vi får se om alkholen eller ålderdomen kan få mig att stupa före målgång för teten.

VJ-löparn sa...

Sorry Apslövet! Men det här måste vara en av de grovare kartorna under din karriär så missen är full förstålig. Keep on going!