fredag, januari 02, 2009

Hallspegeln

Klämdagar är ett jäkla gissel för kroppen. I alla fall om man ska hanka sig till jobbet. Ena dagen är du ledig och kan förlusta dig med sena timmar frampå natten, fylld med onyttigheter, och nästa dag ska du plötsligt gå upp i samma sekund som du nyss gick och la dig. Jag fick svart på vitt vad sånt här leverne kan göra med din kropp imorse. Klockan ringde 07.00 och jag vinglade uppskrämd ut i hallen. Stannade till vid spegeln och såg chockat på min spegelbild. Jag fick gnugga mig i ögonen för att verkligen förstå att jag var vaken.

Är detta verkligen jag?

Jag började snabbt misstänka att den bristfälliga sömnen hade gett mig hallucinogena upplevelser. Ansiktet som stirrade tillbaka mot mig såg inte alls ut som jag. Fast ändå litegrann. Håret som brukar vara mörkt med gråa inslag var plötsligt ljust och vackert. Mina ögon som normalt är trötta och hängiga tittade vaket och piggt tillbaka på mig själv. Detta kan inte vara sant, tänkte jag och blundade några sekunder samtidigt som jag visualiserade en naken Shane MacGowan för att skrämma mitt förstånd till full vakenhet. När jag öppnade ögonen var det fortfarande inte jag själv som var spegelbilden. Jag såg så ung och oförstörd ut. Har jag hamnat i en tidsloop och slungats tillbaka i tiden?

Vem är du?

Jag är AspLövet svarade jag tillbaka och insåg att jag kan ju inte både fråga och svara mig själv. Någon jäkla måtta på förvirringen får det väl vara. Detta händer inte mig. Detta händer inte mig. Detta händer inte mig. Detta händer inte mig, sa jag till mig själv fyra gånger. Varför just fyra vet jag inte.

Insåg plötsligt att klockan tickade och att jag måste ge mig iväg till jobbet. Eller han den där som tydligen är jag numera måste iväg till jobbet. När jag vände mig om för att gå vidare i hallen stötte jag plötsligt på hallspegeln. Hallspegeln? Vände mig återigen förvirrat om och stirrade rätt in i ett fotografi på en av Miniknatarna. Dom pigga ögonen stirrade på mig med ett lurigt leende.

När jag kommer hem från jobbet ska hallspegeln bort.

Jag mådde bättre med Miniknatarens spegelbild än vad verkligheten visade.

Inga kommentarer: