Mellandagskoma

Idag är jag uttråkad på jobbet. Mellandagskoma och inget att göra. Fast mellandagskoma har jag haft flera år nu när jag tänker efter. Minns inte när jag senast hade någon spänning i min vardag. Min tristess får mig att tänka på min gamla farfars bror eller om det nu var kusin eller nåt i den stilen. Någon långt bak i min släkt tänker jag alla fall på. Han den där spritsmugglaren ni vet. Släktens svarta får. Tillsammans med mig själv såklart.

Ibland undrar jag om han också var uttråkad med sitt liv när han guppade runt där med båten i Bottenhavet. Kanske det inte alltid var så jäkla glamouröst att vara spritsmugglare. Eller så kanske han bara var frustrerad dom gånger hans fingrar var så frusna att han inte fick upp korken på spritdunkarna. Och det kan man ju förstå.

Tänk dig själv.

Åka Finlandsbåt utan att få dricka sprit.